Tänkarmössan

Vem minns inte tiden då Tage Erlander regerade? En svunnen epok, där socialdemokratin strövade längs våra bygder, en epok där Sverige demokratiserades och åtnjöt en växande välfärd, en epok där spårvagnskonduktörern fortfarande gav en ett leende. Sverige låg stabilt i socialdemokratins vaggande händer - medan krigsdrabbade länder i Europa kämpade för överlevnadens nödtorft - och mannen som höll i nappflaskan ville verkligen sitt lands bästa.

Idag, 50 år senare, ställer sig kapitalismen, en figur klädd i svart med gula avsmalnande ögon och ett hånfullt flinande, bakom en vägskylt och lägger krokben över vägen. Medlemmarna i bleckblåskören, bärandes på den socialdemokratiska fanan, marscherar längs landsvägen med sitt lands stolthet. Kören snubblar ofrivilligt på kapitalistens krokben. Kvar blir buckliga mässingsinstrument och sämre sandade vägar, de skadade medlemmarna ligger nu på en av Caremas vårdavdelningar.

Vad jag försöker förmedla, är att vi lider av privatiseringar, vår gemensamma välfärd har sålts till cyniska kapitalister, som med vilka medel som helst vill kräma ur varenda krona till vinst.